julia wennerlund !

KÄMPA TROTS MOTGÅNG

Just nu känns det verkligen som att jag kämpar i motvind. Jag försöker gång på gång bevisa mig själv. Bevisa att jag är duktig, bevisa vad jag förtjänar, bevisa att jag kan. Men jag kommer inte framåt. Jag uppmärksammas inte. Jag finns inte. Ibland känns det så faktiskt. Att det inte spelar någon roll hur mycket jag prestrerar eller hur mycket jag kämpar. För att jag aldrig kommer nå dit jag vill nå. Jag kan inte ta mig dit själv, och ingen annan hjälper mig på vägen. 

Jag antar att jag är inne i någon typ av svacka, eller det måste vara så. För att sluta med det jag gillar mest kommer aldrig att vara något allternativ. Kanske låter det klyschigt men innebandy är en sån stor del av den jag är. Stor del av min personlighet, stor del av mitt liv. Den tanken finns inte. Jag kommer aldrig sluta kämpa för det jag älskar men någonstans kan jag inte sluta undra varför jag fortsätter. Var kommer mitt driv ifrån? Varför fortsätta kämpa när det är enklare att ge upp? Idag är en dag som det känns extra tungt och jag tänker tilllåta mig att känna så. För imorgon kommer jag tillbaka starkare än någonsin. 

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas